Idag var vi på Emma ultraljudsklinik för att få veta vilket kön våran bebis har..

Fick några fina 3D bilder och filmer oxå. Synd att det inte går att ladda upp film här. Får ladda upp på facebook istället.

Bebis gjorde inte riktigt som vi ville. En liten defensiv boxare är det. Händerna framför ansiktet hela tiden o när bebis väl tog ner händerna så sprattlade den omkring som en fisk på torra land. Inte lätt alls att få en bild då.

Hon sa att detta var en vild krabat. Men fin!

Här är han, våran son..

Lyckades få till en riktigt fin bild på honom. Lik sin pappa är han oxå.

Jag trodde på en tjej, Sebastian fick rätt! Typiskt!!

En liten pojke! Så söt o go! världens sötaste! 

O en vilding.. Visst e han fin??!!

Här är min tjocka mage..

Sebastian tog korten och passade på att tala om för mig att han såg en bristning på magen..

JÄVLA SKIT!!!!

Hur fan gick det till (jaja, jag vet hur det funkar).. Men fan jag har ju smörjt varenda jävla dag (jaja, vet att det inte alltid funkar)

Fan va sur jag blev!!! Baj, baj, baj..

Nä, jag tänker vara i förnekelse.. Om inte jag ser det utan spegel så finns det inte (hm, betyder det att min mus inte finns???)     

Det va jätteskönt med en minisemester, sånt borde man göra oftare.

Spännande att se ett annat land (första gången i Tyskland) och att få träffa Sebastians familj o några vänner.

Här kommer några bilder

Sebastians familj

O sist men inte minst: FETTOT     

I torsdags kom det. Det som väntar dom flesta gravida. Jag har börjat
samla vätska. Benen ser ut som en pensionärs ben ( dom brukar ofta ha
svullna ben ), och tårna ser fortfarande hyffst normala ut. Ser
skitkul ut! Tjocka fötter o normala tår. Det blir till att
införskaffa ett par ohyggligt snygga stödstrumpor. Why not! Får man
inte plats i sina sexiga underkläder längre så får man ju sexa till
det på nått annat sätt och vad är då snyggare än ett par
stödstrumpor.

Får inte klaga för mycket, känner att jag har en tendens att göra
det. Illa!
Jag har ju faktiskt inget att klaga över, egentligen. Ilandsproblem
är vad jag har. Jag har en skitbra graviditet ( med lite grAvidsymtom)
en underbar sambo, bra vänner o familj, stabil ekonomi och 2 störda
katter. Kan livet bli bättre? Tror i inte det.
Om jag i inte hAde mina gravidsymtom så vore jag ju inte gravid o
vänta barn är det bästa som hänt mig. Så underbart att känna det
lilla krypet som rör sig i magen. Det kanske inte låter så jämt men
jag välkommnar alla mer eller mindre jobbiga symtom för dom betyder
att vi ska få bebis.

Snygga va!!!